– Man har inte experter ute i säljleden och skadeförebyggarleden som man hade tidigare. Sedan är det en kostnadsjakt inom försäkringsbranschen för att kunna hålla så låga premier som möjligt, säger Johan Litsmark, ordförande för Svensk Försäkrings Regelnämnd, till Tryggare Samhälle.

Regelnämnden är ett forum inom branschorganisationen Svensk Försäkring som ska driva tekniska skadeförebyggande frågor inom främst företagsförsäkring och samla branschen för att komma överens om de normer som bör gälla i försäkringsvillkoren, så att säkerhetsföreskrifter inte blir ett konkurrensmedel och att man inte prutar på säkerheten.

– Vi anlitar Brandskyddsföreningen och Stöldskyddsföreningen för teknisk kunskap och klassificering, normer och beskrivningar. Och så kommer vi överens i regelnämnden hur reglerna ska se ut, säger Regelnämndens ordförande Johan Litsmark.

 

 Johan Litsmark, ordförande för Svensk Försäkrings Regelnämnd

Ökad komplexitet
Han förstår säkerhetsbranschens kritik om att försäkringsbolagen har svårt att tillämpa normerna och att de ibland nöjer sig med att det bara finns ett inbrottslarm, och inte ser till dess kvalitet.

– Det kan finnas flera anledningar till att det upplevs som att försäkringsbranschen inte är noga med normuppfyllelse. Stort fokus ligger på brand- och vattenskador, då minskar av naturliga skäl fokus på något annat. Konkurrensskäl som inte borde finnas utifrån säkerhet kan säkert förekomma. Som alltid handlar det om kunskap och information. Vilka villkor och självrisker gäller, vad händer efter en skada och så vidare? Det är viktigt att kunden är frågvis för att få ett fullgott skydd, säger han.

En anledning till att försäkringsbranschen inte är en lika bra kravställare som tidigare tror Johan Litsmark beror på digitaliseringen och att tekniken blivit mer komplex. Uppkopplade produkter blir sårbara för cyberangrepp – frågan är då om försäkringsbranschen kan hjälpa till att mildra riskerna genom att ställa krav?

– Det handlar om krav men också kunskap. Information till användare är en viktig komponent i allt skadeförebyggande arbete. Absolut så finns det faror men det handlar också mycket om handhavande och medvetenhet. Där har hela lås- och larmbranschen ett ansvar liksom försäkringsbranschen, säger han.

Självreglerande moment
Följden av att försäkringsbranschen backat i rollen som kravställare blir enligt Johan Litsmark stigande skadekostnader och minskad trygghet. Huruvida det också leder till att det inte lönar sig lika mycket för säkerhetsleverantörer att vara seriösa menar han beror på vilka kunder de vänder sig till.

– Är det seriösa kunder så förstår de ju. De som har upprepade inbrott kommer att få det knepigt att försäkra på sikt; det finns ett självreglerande moment i det också – du får inte de villkor du önskar om du har problem med inbrott och stöld.

Bättre information och kunskap är enligt Johan Litsmark nyckeln till att försäkringsbranschen blir en tydligare kravställare.

– Det är en fri marknad och det är svårt att reglera det här. Det som finns via villkoren och så vidare är normer som man ska följa om man vill ha ett fullgott försäkringsskydd, och de normerna är inte prutade på i någon mening.

Säkerhetsbranschen är sakta på väg från att sälja produkter till att sälja funktioner. Johan Litsmark tror att även normerna kommer kunna handla mer om funktioner framöver.

– Ambitionen är att normerna ska användas och vara tillämpbara för tillverkare, installatörer och kunder och då kan funktion vara en framkomlig väg för att uppfylla dessa krav, avslutar han.

Läs tidningen Tryggare Samhälle (4/2017) här: http://www.tryggaresamhalle.se/uniflip/4-2017/html5.html

Källa: www.securityuser.com